BMW Club Schwedens Gästrikesektions årliga BMW-träff hölls för åttonde året i rad (tror jag). Från att ha använt Gysinge som samlingsplats de första tre åren har evengemanget hållits på olika platser de senaste åren. Sällan har dock vädret varit så perfekt som i år, strålande sol och en svalkande vind erbjöds de som kommit till Rörberg flygplats för lite gummibränning eller bara för att titta på de snygga och/eller preppade bilar som blivit fler och fler de senaste åren. Min gamla E23 känns sunkigare och sunkigare för varje år, med den standardhöjning som sker i medlemmarnas bilpark för varje år.	I år tog jag alltså familjen och E23:an med mig, den busiga 323:an råkade ju tyvärr bli såld veckorna före träffan. Den hade annars varit kul att smiska runt i konbanan, även om jumboplatsen hade varit i riskzonen. Någon gummibränning med 735:an blir det inte tal om. Det skulle vara vid fullt rattutslag och full gas då möjligen. Efter 15 snabba mil kom vi upp till anmälningen, många snygga bilar var redan där. Jag betalade 150 kronor i anmälningasavgift och ställde sjuan på en undanskymd plats. Avgiften får anses vara högst rimligt med tanke på att man också får en liter Mobil 1 samt en tröja som man lyckas göra snyggare för varje år. Jag vet, har nämligen en tröja av varje årgång.

Parkeringen innan flygfältet öppnades för oss

Anmälan, Svante hälsar välkommen	Några snygga E36:or

Master Driver

Ett sextiotal bilar anmälde sig till träffen, och mycket publik hade letat sig ut till flygfältet för att titta på bilarna.

En hel del väntan blev det sedan på plan som skulle landa och lyfta, lite otur med flygtrafiken hade vi nog. Sedan hanns det med ett par race i konkörningen innan det var dags att avbryta och ta in grejerna. Då var det ett nytt plan som skulle ut.

Konkörningen var mycket uppskattad och mycket gummi brändes där. Mycket uppskattade var de utseendemässigt tveksamma 02 och E21 som gick som skållade troll med vinande turbos och breda uppställ. Ytterligare en publikfavorit som inte lär vinna något stylingpris var en mycket snabb 3.0 CSi från -72.

Det visade sig dock att de lite modernare bilarna var snabbast i konkörningen. Vann gjorde en M3 SE från 1990, körd av Peter Bjerkestam. Peter vann med ungefär fyra tiondelar. Desto jämnare var det mellan plats två till fyra, där differensen endast var 15 hundradelar. M3 E30 är modellen att ha på knixiga banor, fyra av de fem första i konkörningen var M3:or. Enda övriga bilen att slå sig in var en 325i Coupé E36 på tredje plats.

3.0 CSi kör så det ryker

Snabb E28 går över mållinjen

Arrangemanget

Mycket proffsigt och snyggt arrangemang. De stundtals långa väntetiderna, som ju inte är arrangörernas fel, gick åt till att titta på alla snygga BMW-bilar.

Man använder en mycket avancerad tidtagningutrustning, med fotoceller och startgran för exakta tider. Sedan behandlas data från racet i datorutrustningen och tider och placeringar fås ut på löpande band.

Speaker var den uppskattade och mycket BMW-kunnige Mikael Erickson vilket är en garanti för att informationen om de tävlande bilarna är så korrekt som möjligt.

Även arrangörerna turades om och körde när tillfälle gavs med sina allt annat än ointressanta bumsar.

Sekretariatet

Turbomatade bumsar i duell

Final i Master Starter

Master Starter

Sedan kördes så kallad Master Starter, 402 meter dragracing. Nytt för i år var att man nu mäter från grönt, inte från det att bilen bryter fotocellen. Ingen fördel för oss med långt från hjärnan till gasfoten. Man får nu även sluthastighet, vilket kan vara av intresse.

Helt andra bilar är i topp här, bland de fyra snabbaste var det tre turbomatade 3-seriebilar och en 535i med M5-motor, enligt uppgift bromsad till runt 380 hästar! Finalen kördes mellan nyss nämnda E28 och en 320i E30 försedd med turbo, som drog längsta strået.

Nämnas kan även en 745i, som trots automatlåda gjorde mycket bra ifrån sig i klass 3. Priset för skönaste ljud bör tillfalla en av M6:orna, som hade en fantastiskt ylande motorsång.

Vinnaren av Master Starter (Daniel Vavra)

BMWPower då?

Min sunkiga astunga automatväxlade E23 blev av någon outgrundlig anledning placerad i klass 3, ihop med bilar som 850CSi, M535i och M3! I och för sig smickrande, men jag lämnade in en mild protest och bad om att få bli omklassad till klass 2, där bilar som 525i och 320i hörde hemma, bilar som man har fullt sjå med normalt ändå.

Fick dock köra racen i klass 3. Som tur var mot bilar som i alla fall var på samma planet som min. Första racet kördes mot en 325i Cab E30, som hade placerat sig på en mycket bra elfteplats i konkörningen. Man ser på bilderna att jag trots tjuvstart är flera billängder efter redan efter femtio meter. När man sedan får upp varvet på motorn, känns det som om man inte tappar så mycket mot dessa bilar.

Race två kördes mot en 520i med 2.8-motor, lät rätt vass också. Ville inte riskera tjuvstart igen så reaktionstiden blev över en sekund vilket grusade alla planer på en eventuell prisplats.

Slutade sexa av sju i klass två, trots att det känns som om bilen går riktigt bra när man får lite varv på maskinen.

<-- Tillbaka Fler bilder från träffen -->